Trauma - Nedärvt, eget eller bevittnat

Anna Johansson
12 feb.
5 min läsning

Det kan handla om fysiskt våld, föräldrar som varit känslomässigt frånvarande, förlust av någon närstående och mycket annat. Trauma kan också vara att du bevittnat då någon annan blivit utsatt eller något du har ärvt i ditt nervsystem.

Bearbetning av trauma

Det finns många vägar för att hantera trauman men det som visar bäst resultat är att bearbeta det. Vad menar jag då?

Om du har varit utsatt för en livshotande situation, låt oss säga att du har krockat med din bil och blivit fullständigt livrädd för att sätta dig i en bil igen. Då behöver du ta små steg för att, till slut, våga göra det igen. Du behöver berätta för ditt nervsystem att det är tryggt. Men då fungerar inte logiska argument som “Vet du, det är inte så stor chans att det händer igen.”. Hjärnan kan rent logiskt processa den informationen men kroppen och nervsystemet är fortfarande i flyktläge.

När du har varit med om något som du lätt kan koppla till ditt trauma eller din rädsla är det lättare att göra något åt saken. Men om du istället har ärvt något trauma i ditt nervsystem kan det bli mycket klurigare att lista ut varför du reagerar som du gör.

Nedärvt trauma

Många kvinnor har någon gång varit med om ett övergrepp. I generationen innan min är det dock inget man pratar högt om, förrän nu. Låt oss säga att någon närstående till dig har varit med om ett övergrepp men inte bearbetat det då alla ansåg att det skulle tystas ner eller också att det var hennes fel. Då kommer hon dränka sig själv i skam men också reagera varje gång någon som hennes förövare kommer i närheten. Det kan ske omedvetet men det kommer att ske.

Nervsystemet går in i fight/flight/freeze/fawn-läget och reagerar därefter. Hon slåss, flyr, stelnar eller kopplar bort sig från kroppen och sinnet för att överleva. Tänk dig sedan att du växer upp vid sidan av denna kvinna. Du förstår inte varför hon reagerar som hon gör. Du förstår inte vad som har hänt men du kommer märka av hennes ord, kroppsspråk och handlingar. Vilket gör att det smittar av sig på dig och traumat har fortsatt ett steg i ledet.

Om vi istället ska ta ett exempel för män så handlar det ofta om känslomässig frånvaro i äldre generationer eller också kvinnosyn. Ibland hänger dessa ihop. Det kanske är så att din farfar inte blev bemött i sina känslor som barn och sedan förde det vidare till din pappa. Han fick inte gråta för det gjorde inte pojkar. Helst skulle han gråta sig till sömns också får att han inte skulle skämmas bort. Han skulle minsann lära sig att sova själv! Mamman fick tidigt lära sig att inte dalta med honom, han skulle ju bli en man. Vilket gjorde att han fick avstånd till båda sina föräldrar. Idag vet vi att det kan skapa ett trauma om det sker under längre perioder.

Mannen som vuxit upp har inte lärt sig att benämna sina känslor eller hantera dessa och reagerar på sätt som kan skada andra. Han kanske också för det vidare till dig och du fortsätter på samma sätt. Du kommer inte förstå varför du gör så men du gör det ändå. Det är vad du har lärt dig. Många säger att vi blir som vi umgås och det stämmer till stor del.

Nyanserat tänkande

När vi fortfarande är barn och ungdomar är världen väldigt svart och vit. Det finns få kontraster. Antingen är något rätt eller också är det fel. Det är först när vi närmar oss slutet av tonåren som vi inser att det finns något annat, ett nyanserat tänkande. Men den typen av utveckling kan också påverkas av trauman och hindra från att följa med i den utvecklingen till ett nyanserat tänkande. Jag tror att vi alla känner någon som är väldigt svart eller vit i sina tankesätt även i vuxen ålder.

Då handlar det ofta om att denna person har trauman som hen inte har bearbetat. Men då kan jag berätta något glädjande. Det är aldrig för sent. Du kan börja när du är 4 eller 80 år. För barn är det givetvis något lättare då deras hjärnor fortfarande är väldigt formbara. Men det är möjligt att lära gamla hundar sitta också.

Nya vinklar av ditt trauma

Under mitt liv har jag varit med om otaliga trauman. Det har varit nedärvda, mina egna och sådana som jag upplevt genom vänner och bekanta. Jag skulle ljuga om jag skrev att jag bearbetat vart och ett av mina. Men i ärlighetens namn har jag kommit en bra bit på vägen.

Saken är att även om du bearbetar en vinkel av ditt trauma kommer en ny att dyka upp. Men du kommer att ha samlat på dig fler verktyg och hjälpmedel för varje gång. Det gör varje ny vinkel lättare att hantera. Jag skriver inte det för att få dig att tappa hoppet utan för att ge dig hela bilden. Annars kommer du tro att du har misslyckats direkt när nästa vinkel av ditt trauma dyker upp.

Jag trodde det länge. Senast för några veckor sen faktiskt. Då ville mitt ego gärna berätta att jag var misslyckad som inte kommit längre på min läkningsresa. Att jag blev påverkad av doften av ett schampo som min förövare använt? Nu var jag väl ändå lite väl tramsig. Jag sa ju att jag hade kommit över det traumat. Men nervsystemet brydde sig inte, jag kastades tillbaka till stunden då allt hänt.

Tro inte på allt du tänker

Egot kan vara ganska högljut som bekant. Det behöver få säga sitt och skrika av sig lite då och då. I sådana situationer tänker jag på Björn “Natthiko” Lindeblad som pratade om att inte tro på alla sina tankar. Jag öppnade min verktygslåda och använde det jag behövde. Några dagar senare väckte doften inget i mig längre och en vinkel till var hanterad.

Under mer än 10 år har jag samlat på mig verktyg och hjälpmedel för att hantera trauman. Idag hjälper jag kvinnor att bearbeta sina trauman så att de inte behöver leta efter alla verktyg på egen hand. Vilket ger en stöttad, trygg och snabb bearbetning. Utöver det föreläser jag om vikten av att börja arbeta mot sina mål samtidigt som man bearbetar sina trauman. Då det kan vara svårt att ha en aning om vilka hinder som dyker upp på vägen innan man börjar gå. Mina föreläsningar sker på plats hos företag men också på mässor inom hälsa och välmående.